Sedan 2019 finns en begränsningsregel för rätten till avdrag för räntekostnader för juridiska personer. Avdragsrätt medges endast till 30 procent av EBITA, dvs företagets resultat före räntor, värdeminskningsavdrag och avsättningar till/återföringar av periodiseringsfonder. Samtidigt infördes en förenklingsregel innebärande att ränteavdrag får göras upp till ett belopp om 5 Mkr. Dessutom sänktes skattesatsen från 22 procent till 21,4 och år 2021 sänktes den till 20,6 procent.
Förändringen infördes utan någon större debatt eftersom marknadsräntorna vid det tillfället var mycket låga, 1-1,5 procent, och endast bolag med skulder överstigande 350 till 500 Mkr berördes. När nu marknadsräntorna närmar sig 5 procent innebär det att kraftigt ökade skatter väntar företag med skulder överstigande 100 Mkr.
Avdragsbegränsningen kommer att på marginalen kosta bolaget ytterligare 20 procent, dvs varje procentenhet som räntan stiger kostar bolaget i realiteten 1,2 procentenheter. Begränsningen resulterar i en kraftigt höjd skatt på risktagande!
Ett bolag med ett EBITA-resultat på 16,5 Mkr och en räntekostnad på 10 Mkr får endast fullt avdrag för 5 Mkr och måste således betala 1 Mkr i skatt på ett resultat som faktiskt inte finns. Det är därmed inte bara de höjda räntorna som försämrar resultatet och likviditeten, utan även den drastiskt höjda skatten.
VI KAN PÅVERKA
Från början föreslog den socialdemokratiska regeringen att förenklingsregeln skulle gälla upp till 1 Mkr men efter påtryckningar höjdes denna till 5 Mkr. Emellertid tillåter EU-reglerna ett belopp för förenklingsregeln på hela 3 miljoner euro, dvs nästan 35 Mkr med nuvarande alarmerande svaga växelkurs.
Här kan alltså Sveriges riksdag snabbt höja gränsen till en nivå för att undvika en kraftig skatteskärpning för medelstora företag och därmed stötta de många fastighetsbolag som nu lider under de höga räntekostnaderna. Det är typiskt för Sverige att vi alltid ska välja de mest extrema tolkningarna av EU-direktiven.
Nya skatteregler med avdrag för eget kapital är under utarbetande inom EU och förhoppningsvis kommer de nya reglerna att skapa bättre balans mellan bruttokostnaden för eget och främmande kapital. I avvaktan på dessa nya regler bör beloppet för förenklingsregeln höjas drastiskt för att inte ytterligare spä på krisen i fastighetsbolagen.
UNDERLÄTTA FÖR BRANSCHEN
Det var först under 2023 som de höjda räntorna slog igenom och det är vid deklarationerna i år som de drastiskt höjda skatterna kommer att bli en realitet. Sannolikt får många medelstora fastighetsbolag problem i slutet av året då skatterna ska betalas.
För att underlätta för branschen kommande år är det viktigt att höja förenklingsbeloppet till 30 Mkr. Den blygsamma skattesänkningen från 22 procent till 20,6 procent kompenserar inte tillnärmelsevis avdragsbegränsningens effekter
Begränsningsreglerna försvårar även möjligheten att utnyttja balanserade underskott som därvid kan gå till spillo.
Som i så många andra fall kan framsynta företagare parera de värsta konsekvenserna av nya skatteregler. Till exempel kan bolag och koncerner delas upp i flera så att ränteavdragen kan nyttjas fullt ut. Emellertid kostar det många dyra konsulttimmar, fördyrar administrationen, eliminerar rätten till koncernbidrag och därtill utjämnande åtgärder mellan bolagen och hämmar naturligtvis tillväxten och den resursskapande kreativiteten.
Dag Magnusson