Hästgårdar

I takt med att antalet förmedlingar av hästgårdar sedan en längre tid ökat har vi uppmärksammat att myndigheternas regelverk för hästhållning har skärpts och därmed påverkat krav och utformning på hästgårdar och hästanläggningar. Sverige har närmare 300 000 hästar inom olika kategorier; trav, galopp, ridhästar etc. Efterhand som antalet hästar ökar och hästnäringens andel av jordbrukets omsättning blir allt större kan vi sannolikt förvänta oss ytterligare regleringar av hästhållningen i framtiden. 
Vid förmedling av hästgårdar är det viktigt att reglementet för hästhållning lyfts fram. Skånegårdars medarbetare är väl insatta i dessa regler för att kunna bedriva hästhållning, utveckla och investera i fastigheter på sådant sätt att fastigheten ökar i värde eller att man som spekulant kan kalkylera med nödvändiga kostnader inför ett köp. 
Skånegårdar har därför valt att kortfattat påpeka några områden vilka bör uppmärksammas inför köp eller investering. 

Nyetablering 
Nybyggnad av hästgård/hästanläggning skall godkännas av kommunen (bygglov) varvid länsstyrelsens riktlinjer enligt nedan skall följas såvida kommunen inte har mycket starka själ för avvikelse från riktlinjerna. Med hänsyn till skyddsavstånd (lukt, allergirisk, flugor) till övrig bebyggelse delar länsstyrelsen in hästgårdarna efter antalet hästar, dvs. 
mer är 100 hästar, 30-100 hästar, 10-30 hästar samt färre än 10 hästar. 

Skyddsavståndet till befintlig bebyggelse varierar med antalet hästar. 
Från bebyggelse till gårdar med mer än 100 hästar skall avståndet till stall och gödselhantering vara 200-500 m och till område där hästar vistas 200 m. 31-50 hästar skall avståndet till stall/gödsel vara 200 m och till område där hästar vistas 100-200 m. Vid gårdar med 10-30 hästar skall avståndet från stall/gödsel till bebyggelse vara minst 100-200 m och till område där hästar vistas 50-100 m. För hästgårdar med färre än 10 hästar anser länsstyrelsen i sina riktlinjer för kommunerna att det skall vara minst 100-200 m och till område där hästar vistas 50-100 m. För hästgårdar med färre än 10 hästar anser länsstyrelsen i sina riktlinjer för kommunerna att det skall vara minst 100 m till stall/gödsel och 50 m till område där hästar vistas. Uppförande av ridhus kan vara bygglovpliktigt när ridhuset klassas som sporthall dvs. upplåts för utomstående (ej tillhör gården, vid försäljning av ridhuskort) eller verksamhet skall bedrivas i ridhuset. 

Djurskyddsbestämmelser 
Vid nyuppförande av stallbyggnad omgärdas detta av ett omfattande regelverk vad avser djurskydds- och djurhälsosynpunkt (förprövning). Dessa regler gäller även vid om/tillbyggnad av befintlig byggnad till djurstall. Förändrar man befintligt stalls planlösning eller byter inredning föranleder också dessa åtgärder att länsstyrelsen skall förpröva och godkänna stallet ur djurskydds- och djurhälsosynpunkt. Ansökan om förprövning skall göras på särskild blankett från länsstyrelsen tillsammans med byggnadsritningar. Länsstyrelsen besiktigar stallet efter genomförandet. Förprövningen kostar mellan 
3-6000 kronor. Krav på förprövning gäller inte om stallet efter ändring har mindre än 5 platser. Dock gäller alltid djurskyddsbestämmelserna. 
I nytt stall eller om/tillbyggnad, vilken omfattas av förprövning skall djurskyddsbestämmelsernas minimiregler vara uppfyllda. 
I befintligt stall kan mindre avvikelser från måttbestämmelserna accepteras om det är acceptabelt ur djurskyddssynpunkt för det enskilda djuret. 
Några exempel ur djurskyddsbestämmelsernas minimiregler: 
- Storlek på box, för häst med mankhöjd större än 1,70 m skall boxen vara minst 9 m², ponny kat. A 4 m² och kat. D 7 m². 
- Takhöjd i stallet ska vara 1,5 m x mankhöjd, dock lägst 2,2 m. 
- Stallgångs bredd bör vara minst 2,5 m mellan boxrader eller mellan boxrad och vägg. 
Förutom dessa axplock ur regelverket finns ett stort antal minimiregler och 
"börregler". 

Tillstånd 
Fr.o.m. 1 januari 2005 har införts nya regler vad avser tillstånd att hålla hästar. 
Tillstånd krävs för 
- all yrkesmässig hästverksamhet oavsett omfattning. 
- den som håller 10 eller fler hästar äldre än 24 mån 
- den som föder upp fyra eller fler hästar per år, säljer fyra eller fler egna 
hästar per år eller säljer fyra eller fler hästar från annans uppfödning per år. 
- den som upplåter fyra eller fler hästar per år 
- den som mot ersättning förvarar eller utfodrar fyra eller fler hästar. 
Tillstånd söks hos kommunen och kostar i Lunds kommun ca 1 200 kronor (varierar i olika kommuner). Tillståndet varar 5 år. 
Tillstånd krävs även för den som tar emot hästar för sommarbete mot betalning om det är fyra eller fler hästar och detta sker regelbundet dvs. år efter år. Vid enstaka tillfälle av uthyrning av sommarbete krävs ej tillstånd. 

Gödsel 
Vad avser gödselhanteringen är kommunens miljöförvaltning tillsynsmyndighet. Gödselhanteringen skall vara anpassad efter det antal hästar gården har möjlighet att husera. Således spelar det ingen roll om det för tillfället t.ex. bara finns 1 häst på gården när det finns möjlighet att ha 10 hästar. Gödselhanteringen skall ändå vara anpassad till 10 hästar. 
Vissa kommuner har tidigare tillåtit hästgödsel direkt på marken om man bara haft t.ex. 1-4 hästar. 
Enligt nuvarande regler måste det finnas en gjuten gödselplatta, container eller vagn att lägga gödsel i. Hästgödsel får numera inte deponeras på avfallsanläggning. 
- Gård med 1-10 hästar skall ha egen lagringskapacitet på gödselplattan eller avtal med någon som kan lagra hästgödsel för minst 6 månaders produktion. 
Riktvärde för 6 månader och en häst är 7,2 m3, eller 4,8 m2 om man lagrar till 1,5 m höjd. 
- Gård med fler än 10 hästar skall ha egen lagringskapacitet på gödselplattan eller avtal med någon som kan lagra hästgödsel för minst 8 månaders produktion. 
Riktvärde för 8 månader och en häst är 9,6 m3, eller 6,4 m2 om man lagrar till 1,5 m höjd. 
Gödselproducenten skall ha skriftlig spridningsavtal (minst 1-årigt kontrakt) med lantbrukare eller någon med lagringskapacitet om han inte kan sprida gödsel på egen areal. Spridningsarealen baserar sig på behov av 1 ha/tre hästar. 
Då en häst producerar ca 15 kg fosfor/år i hästgödsel blir totaltillförseln på 1 ha med tre hästars gödsel ca 45 kg/år. Tillåten mängd är bara 22 kg fosfor/ha och år varför markinnehavaren vid spridning av hästgödsel måste slå ut hela fosfortillförseln (såväl hästgödsel som annan tillförsel) på all sin mark varvid tillförseln högst får uppgå till 22 kg fosfor/ha och år. 
Ansvar för att bestämmelsen efterlevs åligger markägaren dvs. jordägande hästhållaren vilken sprider egen hästgödsel eller lantbrukaren med tecknat spridningsavtal. 

Källor för mer information 
Hästar och bebyggelse, underlag för fysiska planeringen, 
Länsstyrelsen, Skåne i utveckling, 2004:17 
Djurskyddsbestämmelser häst, 
Djurskyddsmyndigheten, information 2004-01 
Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om djurhållning inom lantbruket m.m 
Djurskyddsmyndigheten, DFS 2004:17 
Bygga för häst 
Svenska Ridsportförbundet, 2002 
Förordning om miljöhänsyn i jordbruket 
Jordbruksverket, SFS 1998:915 

EKONOMISKA ASPEKTER VID KÖP AV MINDRE LANTBRUKSFASTIGHET/HÄSTGÅRD 
Vid förvärv av mindre lantbruksfastighet/hästgård bör man tänka på att viss del 
av fastigheten är taxerad som näringsfastighet (lantbruk) och att detta får vissa ekonomiska konsekvenser. 

Uppskov med reavinsten (uppskjuten reavinstskatt) 
Vid försäljning av en villa eller bostadsrätt kan man skjuta upp reavinstskatten om man förvärvar en ersättningsfastighet. Köper man vid detta tillfälle en jordbruksfastighet är det endast den utifrån taxeringsvärdet proportionerade köpeskillingen för privatbostaden och tomten, som utgör underlaget för det uppskovsgilla beloppet. 
Det är likadant vid försäljning av en lantbruksfastighet, att det är endast den proportionerade köpeskillingen för privatdelen och reavinsten på denna som man kan skjuta upp, dvs. ta med sig till ersättningsbostaden. 

Näringsdel och privatbostad 
Ekonomin delas upp i en privatdel och en näringsdel. Privatdelen hanteras som vanligt, dvs. driftskostnaderna betalas med skattade pengar och räntan är avdragsgill som kapitalunderskott (skattereduktion 30 procent). Näringsdelen lever sitt eget liv och kostnaderna (inkl räntekostnaderna) samt avskrivningarna kan kvittas mot intäkterna. Eventuellt underskott kan kvittas mot inkomst mot tjänst fem år om är nystartad näringsidkare eller balanseras och sparas för att kvitta mot framtida näringsinkomster. Vid eventuell försäljning kan man kvitta det balanserade underskottet mot reavinsten för näringsdelen. 

Fördelning av lånen 
För att få en optimal balans kan man från början välja hur man fördelar den egna kapitalvinsten och lånen. Har man ett stort överskott i näringsdelen kan man lägga en större del av lånen där och därmed få större effekt av ränteavdragen. Har man däremot ett svagt resultat kan man lägga lånen på privatbostaden och därmed utnyttja ränteavdragen i inkomstslaget "inkomst av tjänst". Man bör bedöma redan från början vilken fördelning som kan vara fördelaktigast på lång sikt, eftersom man inte bör ändra fördelningen mellan åren. 

Passiv eller aktiv näringsverksamhet 
Är man verksam mer än 400 timmar i näringsverksamheten är man aktiv näringsidkare. Vid mindre arbetsinsats är man passiv. För att kvitta underskotten mot tjänsteinkomst måste man vara aktiv. Vid passiv näringsverksamhet och vinst genereras minskar egenavgifterna till cirka 21 procent. 

Företagare 
Som företagare i annan bransch är jordbruk kan man ända driva gården i samma förvärvskälla och därmed kvitta överskott från den ena verksamhetsdelen mot den andra. 

Upplägg och kalkyler 
Skånegårdar är i anslutning till ett förvärv behjälplig med att lägga upp affären och kalkylen på ett så fördelaktigt sätt som möjligt. Vi står alltid till förfogande och svarar på frågor!