Under det senaste året har vi upplevt omvälvande förändringar av lantbrukets villkor. Räntorna har stigit från omkring en procent till nästan det femdubbla, dvs till mellan 4,0 – 5,0 procent. Sannolikt har vi ytterligare en höjning framför oss innebärande att vi får räkna med en marknadsränta på upp emot 5,0 procent.
Emellertid tror vi oss skönja ljuset i tunneln och möjligen kommer inflationen snart att nå sin topp för att senare i år falla tillbaka till mer normala nivåer.
Marknaden hade fram till förra sommaren anpassat sig till det låga ränteläget och det är tydligt att man i allmänhet inte tror att det nuvarande höga ränteläget kommer att bestå.
Avslut på åkermarksförsäljningar visar fortfarande på mycket höga priser; nedgången begränsas till cirka 10 procent, i vissa lägen möjligen 15 procent. Det är således en mycket blygsam nedgång med tanke på de kraftigt höjda räntekostnaderna. Nedgången har dämpats av att 2022-års vinster i lantbruket blev rekordhöga som en följd av höga spannmåls- och rapspriser, bra betalt för mjölken och hyggliga fläskpriser etc.
De som bunkrat gödning redan 2021 kunde odelat njuta av de höga avsalupriserna. Dock har vi noterat
att antalet intressenter är färre än tidigare.
De som är högt belånade sedan tidigare faller bort av naturliga skäl och bankerna ställer höga krav på lönsamhet och cash-flow för att ställa upp med ytterligare utlåning till tillskottsförvärv.
FÖRÄNDRING I PRISERNA
Nu under våren 2023 sjunker såväl spannmålspriser som gödningspriserna. Emellertid får vi under det kommande året vänja oss vid hög volatilitet avseende såväl spannmål som insatsvaror. Således gäller det att vara skicklig i sina bedömningar hur och när prissäkringar ska ske.
Den svenska kronan har försvagats till samma nivåer som under finanskrisen 2008-09, dvs 11,50 SEK per Euro. Försvagningen har dock spätt på de världsmarknadsrelaterade spannmålspriserna ytterligare och hjälpt till att finansiera de höjda räntorna.
EXTREM PRISUTVECKLING
Personligen tror jag att inflationen snabbt kommer att avta för att i slutet av året vara nere på 3-4 procent.
Löneökningarna har varit hovsamma, energipriserna är på väg ner och efterfrågan har dämpats betydligt. Således kan räntorna i början av 2024 vara nere på under tre procent och det är kanske där de ska
ligga långsiktigt, dvs något över inflationen.
Negativ realränta är njutbart för stunden men skapar obalanser i ekonomin som t ex en alltför snabbt ökande penningmängd vilket leder till fastighetsbubblor och överkonsumtion.
Även skogspriserna ligger kvar på höga nivåer. Akelius som under 2021 och 2022 dammsugit skogs-marknaden har emellertid nu sänkt sin budnivå med 15 procent och det kommer naturligtvis att kyla ner marknaden något. Många som förvärvar skogsmark är kontantbetalare och behöver därför inte direkt beakta det höjda ränteläget.
Så snart kriget i Ukraina är slut skall återuppbyggnaden påbörjas och då kommer vi troligen att se en snabb ökning av efterfrågan på sågade trävaror och därmed höjda timmerpriser. Kan det bli en timmerprisboom som under Koreakriget i början av 1950-talet?
SENARELAGDA PROJEKT
Under de senaste åren har Skånegårdar förmedlat ett antal större tomtprojekt till höga priser;
upp till 10 till 15 gånger normala åkermarkspriser. Nu verkar dock nyproduktionen av bostäder att falla stort. Därmed kommer pågående projekt att senareläggas men upprättande av detaljplaner tar lång tid så arbetet med dessa kan fortsätta så att allt är färdigt för byggstart då marknaden återigen vänder.
De allt högre miljökraven från holländska staten på landets lantbruk har resulterat i att allt fler holländare hör av sig, främst mjölkbönder men även växtodlare. De har i regel rätt mycket kapital med sig i bagaget och jag tror även att de omfattas av skattelättnader i anslutning till de tvångsinlösningar som görs.
VAD ÖNSKAR VI OSS AV DEN NYA REGERINGEN?
En harmonisering av skattesystemet för enskilda näringsidkare. Vissa har stora räntefördelnings-
underlag och därmed en behaglig skattesits med 30 procents kapitalskatt på sina inkomster.
Andra som ärvt eller övertagit sina gårdar som gåva efter långa innehav i tidigare generationer har inga underlag för räntefördelning och tvingas erlägga egenavgifter och höga marginalskatter. Därmed blir det svårt att amortera t ex släktlån till föräldrar och syskon. Vi bör därför införa ett nytt ”stickår” så att det egna kapitalet bokföringsmässigt kan ökas och ingångsvärdena inför försäljning kan höjas för att mildra reavinstskatterna.
Före 1968 kunde man efter 10 år avyttra en fastighet utan att drabbas av reavinstskatt. Detta är för
mycket begärt nu men möjligen skulle man kunna sätta det nya ”stickåret” till 2013 och räkna upp det dåvarande taxeringsvärdet med 1,33. Det skulle drastiskt förbättra skattesituationen för många lantbrukare, och även kraftigt sänka fullständigt orättfärdiga reavinstskatter vid avyttring av fastigheter som ägts länge och som överlåtits som gåva med vederlagsrevers.
För att öka rörligheten för kapitalet borde även en regel införas som möjliggör att skjuta upp reavinsten till en ersättningsfastighet, dvs återinföra den regel som gällde fram t o m 1990. Ambitiösa lantbrukarfamiljer kan idag endast i vissa undantagsfall avyttra sina gårdar och flytta till en ny större gård utan att betala reavinstskatt.
Försäljningen måste av Skatteverket uppfattas som en rationalisering för köparen och under de senaste
åren avslår Skatteverket allt oftare yrkandet att avsätta reavinsten till ersättningsfonden med följden att processen får avgöras i domstolarna. Reglerna att vid flytt ta med sig obeskattad reavinst till en ersättningsfastighet bör således återinföras generellt för att öka näringsidkarnas och kapitalets rörlighet.
Nu finns det en stark majoritet att vidta förändringar i strandskyddet och därmed undanröja de mest bisarra hindren för att utveckla landsbygden. Varför tar ingen upp den frågan?
VAD RISKERAR VI MED EN VÄNSTERREGERING 2026?
Enligt väljarbarometrarna idag har Socialdemokraterna,
Vänsterpartiet och Miljöpartiet egen majoritet. Centerpartiet är på väg ut på sin ökenvandring och kommer under nästa mandatperiod knappast att sitta i en position för att förhindra en kraftig vänsterkantring. Därmed kan de s k Reformisterna få ett stort inflytande och risken är överhängande att det återinförs arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatt, försämrade 3:12-regler m m. Denna risk kan föranleda att generationsskiften tidigareläggs för att vara på den säkra sidan.
Skånegårdar Ab Dag Magnusson