Den 8 maj sänkte Riksbanken styrräntan med 0,25 procent och förhoppningsvis är det inledningen på en rad räntesänkningar under de närmaste två åren. Om inflationen kan hållas under kontroll och ligga på runt två procent kan vi kanske se fram emot en marknadsränta på cirka tre procent. Lägre räntor tror jag inte vi kan räkna med.
Lågränteperioden 2015 till 2022 får säkert ses som en engångsföreteelse, då den låga nivån kraftigt understiger de senaste trehundra årens normalränta som legat mellan tre och sex procent. Lågränteepoken har skapat stora värdestegringar på fastigheter och marknadsvärdena har sedan toppnoteringarna våren 2022 sjunkit med omkring 15 procent, dock lokala variationer. Även om räntorna stabiliseras runt tre procent tror jag att markpriserna kommer att ligga kvar på denna nivå ett antal år framöver.
Spannmåls- och virkespriserna kommer naturligtvis att ha stor betydelse för hur marknaden utvecklas och vi kan konstatera att virkespriserna stigit markant sedan Ukrainakrigets utbrott: ca 30 procent. Det innebär att skogsmarkspriserna endast sett en obetydlig nedgång på några procent.
VALUTANS VÄRDE
Även om vi får bukt med inflationen måste Riksbanken förhålla sig till den svenska kronkursens utveckling. Kronan har sedan år 2000 skvalpat mellan 8,5 SEK och 11,90 SEK per euro med den bästa noteringen 2013 på 8,53 SEK, de sämsta 2009 på 11,50 SEK och vårvintern 2024 på 11,90 SEK.
Sedan noteringen 2013 har kronan tappat cirka två procent om året i värde gentemot euron och ser vi kronans försämring från sent 1960-tal till eurons införande 1999 tappade kronan sitt värde på 30 år från 1,27 SEK per D-Mark till cirka 4,70 SEK per D-mark, dvs en genomsnittlig procentuell nedgång per år med cirka 3,7 procent. Går det att ha förtroende för en sådan valuta? På drygt 50 år har kronan tappat 4/5-delar i värde och uppgår köpkraftsmässigt endast till 20 procent gentemot de stora europeiska valutorna. Förr eller senare kommer vi att drabbas av en kris då vi tvingas in i euro-samarbetet och då är kanske kronans ”ingångsvärde” ännu sämre.
Den fria växelkursen har tidvis varit positiv för oss och mildrat konjunktursvackorna men ska kronan ha en långsiktig trovärdighet måste dess värde återhämta sig till rimligare nivåer. Det kan ske om vi får en högre tillväxt än våra konkurrentländer och om vi inte stimulerar konsumtionen för mycket.
MÄKLARNAS VÄRDEFULLA KOMPETENS
De högre räntorna har självklart påverkat marknaden. Efterfrågan har minskat och säljarna har ännu inte anpassat sig till de lägre marknadsvärdena, vilket innebär att det tar längre tid att föra affärerna i hamn. Trots detta lyckades vi under 2023 ligga kvar på en normal försäljningssumma. Emellertid ökar kraven på våra mäklare, så till vida att vi har nytta av den breda kompetens som våra mäklare besitter.
Det gäller att behärska de olika delmarknaderna inom växtodling, grisproduktion, fjäderfä, mjölk- och köttproduktion, handelsträdgårdar, skog etc. Kraven på att göra kalkyler har ökat och därmed kommer även kunskaper om skattesystemet till användning, såväl rörande aktiebolag som enskild näringsverksamhet.
Vi har även stor nytta av vår kompetens kring fastighetsbildningsfrågor eftersom allt fler ansökningar hos Lantmäteriet ifrågasätts vilket försvårar och fördröjer transaktionerna. Även förmågan att hantera pantbrev i anslutning till fastighetsregleringar har blivit viktig eftersom beloppen genom de stora värdestegringarna blivit betydande.
DET ORÄTTVISA SKATTETRYCKET
Vi upplever att den ekonomiska kompetensen hos framgångsrika jord- och skogsbrukare ökat sedan millennieskiftet. Mitt råd till unga lantbrukare är att framför allt sätta sig in i skattesystemet eftersom, f n näst ränteutgifterna, skattekostnaden är den enskilt största kostnaden för ett företag.
Jag återkommer därför till frågan om den stora orättvisa som råder mellan de enskilda näringsidkare som har räntefördelningsunderlag och de som saknar detta. Det är därför viktigt att regeringen och dess företagsbeskattningsutredare tar i denna fråga. Med nuvarande system är det nästan omöjligt för en nyetablerad företagare, eller någon som erhållit företaget genom arv eller gåva med låga ingångsvärden, att kunna amortera av på skulderna eftersom skattetrycket snabbt överstiger 50 procent. I avvaktan på likvärdigare regler kan bildande av driftsaktiebolag underlätta skattesituationen i kombination med 3:12 regler mm.
Min erfarenhet säger också att auktoriserade revisorer som är specialiserade på aktiebolagskattelagstiftning i regel inte behärskar hur man bäst lägger upp den enskilda näringsverksamheten. Valet av rätt rådgivare är därmed mycket viktigt – men också att själv behärska reglerna för att kunna hitta kreativa lösningar inför investeringar i såväl mark som byggnader och inventarier.
FULLA AV FRAMTIDSTRO
Antalet slutförda affärer kommer säkerligen under slutet av 2024 att öka markant då marknaden anpassat sig till en något lägre och rimligare prisnivå. Efter såväl den långa lågkonjunkturen i mitten av 1990-talet som efter den korta krisen 2008/09 återhämtade sig marknaden snabbt. Nu kan vi dock inte förvänta oss lika drastiska räntesänkningar som då – men framtidstron är också viktig. Vi lever nu, enligt min uppfattning, med en starkare entreprenörsanda än vi hade under de ovan nämnda konjunkturuppgångarna.
Nämnas bör också att animalieproduktionen under den rådande lågkonjunkturen klarat sig förhållandevis bättre än växtodlingen. Lönsamheten inom mjölk-, gris- och fjäderfäproduktionen klarar att matcha de högre räntorna och det visar också att animalieproduktionen skapar en ökad stabilitet inom näringen: högre procentuell avkastning på investeringarna och positiva följdeffekter med gödsel till växtodlingen. Förhoppningsvis kommer fler att investera i nya animalieproduktionsanläggningar vilket också gynnar Sverige ur ett självförsörjningsperspektiv.
Lund i maj 2024
Dag Magnusson
Styrelseordförande
Civilekonom, Reg. mäklare